Det korta svaret: ingen studie har undersökt ett daterat brev skickat med e-post av det slag som skrivs här, men närliggande forskning ger några måttfulla och användbara ledtrådar. Människor gör mer framtidsinriktade val när deras framtida jag känns levande, likt dem själva och sympatiskt. Konkreta om-så-planer hjälper människor att agera på sina mål. Att skriva om känslor hjälper lite i genomsnitt. I en skolstudie gav det störst effekt att skriva ett svar från det framtida jaget, snarare än bara ett brev till det. Och ett nyligen genomfört experiment visade att ett omtänksamt brev till det tidigare jaget lyfte humöret mer än ett brev till det framtida jaget.
Detaljerna, och var gränserna för varje påstående går, hittar du nedan.
Vad forskarna har undersökt
Forskare har under många år studerat hur vi tänker på, planerar för och skriver till vårt framtida jag. Den här artikeln går igenom sex studier, vad var och en har mätt och vad slutsatserna faktiskt räcker till.
De sex studierna belyser olika delar av frågan:
- Hershfield med kollegor, 2011, om bilder av det framtida jaget som äldre och om sparande.
- Hershfield, 2011, en kunskapsöversikt om hur människor förhåller sig till sitt framtida jag.
- Gollwitzer och Sheeran, 2006, en metaanalys om om-så-planer.
- Frattaroli, 2006, en metaanalys om att sätta ord på svåra känslor.
- Sugimori, Yamaguchi och Kusumi, 2024, om att skriva till ett tidigare eller framtida jag.
- Chishima och Wilson, 2020, om att skriva till sitt framtida jag och skriva ett svar tillbaka.
Ingen av dessa studier har undersökt Letter To Future Self, så ingenting här utgör bevis för just denna tjänst. Flera av dem var små experiment med särskilda grupper av deltagare, vilket gör att resultaten i första hand gäller just dessa grupper.
Framtida jag och dagens val
I studien från 2011 av Hershfield med kollegor valde deltagare som fick se bilder av sig själva som äldre att sätta av mer pengar till pensionen än deltagare som inte fick se sådana bilder. Experimenten var korta och genomfördes i kontrollerade miljöer, vilket innebär att de visar en effekt på ett enskilt val i stunden, inte vad någon faktiskt sparade under de följande åren.
En forskningsöversikt från 2011 av Hershfield, publicerad i Annals of the New York Academy of Sciences, sammanfattar dessa tankar. Den menar att människor är mer villiga att göra val som gynnar det senare jaget när det jaget känns likt dem själva, levande och positivt. Att det handlar om en översikt är viktigt. Den sammanfattar tidigare resonemang snarare än att bidra med ett nytt experiment.
För den som vill skriva ett brev pekar detta mot en god vana: beskriv ditt framtida jag som någon du kan föreställa dig tydligt, som du känner igen som dig själv och som du faktiskt tycker om.
Planer och målsättningar
Detta är den del av forskningen som har starkast stöd. År 2006 publicerade Gollwitzer och Sheeran en metaanalys om genomförandeavsikter, det vill säga om-så-planer. En om-så-plan kopplar ihop en specifik situation med en konkret handling, till exempel: ”Om klockan slår nio en vardagskväll, då stänger jag datorn.” Över alla studier som granskades hade sådana planer en medelstor till stor genomsnittlig effekt på måluppfyllelse, med ett Cohens d på 0,65.
Den siffran beskriver en genomsnittlig effekt över många olika studier och uppgifter. Det är inte en andel som lyckas. Ett genomsnitt över 94 tester kan inte förutsäga hur sannolikt det är att just du lyckas, och det innebär inte att metoden fungerar för alla i varje situation. Men det visar att en konkret om-så-plan är värd att formulera i skrift. Om ditt mål är svårt att mäta, välj en plan med en tydlig och synlig handling, som en promenad eller ett telefonsamtal, så att du i efterhand kan se om den blev av.
Att skriva om det som känns svårt
Expressivt skrivande är forskarnas term för att skriva om känslomässigt laddade erfarenheter. År 2006 publicerade Frattaroli en metaanalys i Psychological Bulletin av 146 randomiserade studier om att sätta ord på personliga tankar och känslor. Den genomsnittliga effekten var positiv men liten, med en korrelation på 0,075.
Det är en nyttig påminnelse mot föreställningen att det alltid och självklart hjälper att skriva av sig om sina känslor. Effekten är reell i genomsnitt, men den är måttlig, och studierna skiljer sig åt på många sätt. Ett brev om en svår period kan kännas meningsfullt utan att det förändrar särskilt mycket i övrigt, och det har också ett värde. Förvänta dig inte att ett enskilt brev ska uträtta mer än vad det förmår.
Om du vill pröva, skriv om det svåra i enkla ordalag under ungefär 15 minuter och sluta sedan. Läs igenom texten morgonen därpå och känn efter om orden fortfarande stämmer. Tidsgränsen på 15 minuter är vårt eget råd, inte ett resultat från dessa studier.
Förbehållet: brevet till tidigare jag gav mer för humöret
Den nyaste studien i sammanhanget bär på den tydligaste varningen. År 2024 rapporterade Sugimori, Yamaguchi och Kusumi om ett experiment med 150 universitetsstudenter i Japan. Varje student skrev ett omtänksamt brev till ett tidigare jag och ett till ett framtida jag.
I det experimentet minskade brevet till det tidigare jaget negativa känslor mer än vad brevet till det framtida jaget gjorde. Studien omfattade universitetsstudenter i ett enda land, så se resultatet som en anledning till eftertanke snarare än en slutgiltig dom över brev till framtiden.
I praktiken handlar det om att hålla tonen varm. Om ditt brev rymmer oro och bekymmer, sätt in dem i ett sammanhang: förklara varför du skriver ner dem och avsluta med något varmt, så att läsaren inte lämnas ensam med en lista. Om du märker att du mår sämre av att skriva, lägg undan utkastet och återvänd senare, kanske till ett helt annat ämne. Om det känns plågsamt att skriva om framtiden, ta en paus och prata med en läkare eller kurator. Om du befinner dig i kris eller känner dig otrygg, kontakta ett lokalt nödnummer eller en stödlinje nu.
Den studie som ligger närmast ett verkligt brev
En av studierna undersökte faktiskt brev till det framtida jaget som en konkret övning. I en artikel från 2020 i Self and Identity studerade Yuta Chishima och Anne Wilson elever på ett yrkesinriktat gymnasium. Elever som slumpmässigt valdes ut till att skriva ett brev till sitt framtida jag och därefter ett svarsbrev från samma framtida jag visade större ökning av känslan av sammanhang med sitt framtida jag – upplevelsen av att vara förbunden med den person man ska bli – och av yrkesplaneringen än elever som bara skrev brevet.
Det rörde sig om en enda grupp gymnasieelever, så betrakta det som en intressant ledtråd snarare än en fast regel. Men det pekar mot ett enkelt grepp: när du har skrivit ditt brev, prova att också skriva svaret, och spara det tills det verkliga brevet kommer tillbaka.
Hur du använder forskningen i ditt eget brev
Om du vill ta med dig forskningens insikter i ditt utkast, tänk på dessa fyra principer:
- Beskriv ditt framtida jag med konkreta och positiva detaljer.
- Formulera en om-så-plan för varje målsättning som betyder något för dig.
- Nämn en svår sak i enkla ordalag, utan att räkna upp misslyckanden.
- Håll tonen omtänksam och sätt en ram runt dina bekymmer.
Här är ett kort exempel som följer dessa råd. Det målar upp det framtida jaget med värme, sätter upp en plan och sätter ord på en svår sak utan omsvep.
Hej, framtida jag,
Jag ser dig framför mig om ett år, hur du fortfarande tar den långa vägen hem förbi ån och sover lite bättre än vad jag gör nu. Jag tycker om den personen redan.
Just nu arbetar jag längre dagar än jag egentligen vill, och jag är osäker på om det här jobbet är rätt för mig. Jag har en plan: om klockan slår sex på en vardagskväll, då lämnar jag datorn på skrivbordet. Om det inte blir av skriver jag ner varför och gör ett nytt försök veckan därpå.
En svår sak, rakt på sak: jag är trött på att låtsas som om allting är bra.
[ditt namn]
Ett brev är en liten och personlig handling. Ingen studie här har följt upp ett sådant brev över tid för att se om det förändrade sparande, mål eller humör över tid.
Skriv ditt brev nu
Skriv ett kort brev som beskriver ditt framtida jag med konkreta detaljer, med en om-så-plan och en svår sak uttryckt i enkla ord. Håll tonen vänlig och varm, utan press och utan att rada upp tillkortakommanden. Välj sedan vilken dag brevet ska nå fram, och spara en egen kopia, eftersom bekräftelsemeddelandet inte visar texten igen.
